”Grundat i källan” — vad det betyder och varför det spelar roll

En språkmodell har läst en stor del av internet. Den ”vet” ungefär vad ett bygglov är, vad hemtjänst kostar och hur en överklagan går till — i allmänhet, någonstans, för några år sedan. Det är exakt vad en kommun inte vill att den ska svara med. Kommunens taxa är specifik, dess rutiner egna och dess sidor uppdaterade i förra veckan.

Två sätt att svara

Det första: modellen får frågan och svarar ur sin allmänna kunskap. Snabbt, flytande och ibland fel på ett sätt som är omöjligt att upptäcka utan att redan veta svaret. Det andra: modellen får frågan tillsammans med de sidor från er webbplats som handlar om saken, och instrueras att svara enbart ur dem — och säga när de inte räcker. Det kallas ofta retrieval-grundat eller ”grundat i källan”.

Varför skillnaden är avgörande

Med det andra sättet går varje påstående att spåra till en sida ni skrivit. Blir svaret fel är det för att sidan är fel eller saknas — och det är något ni kan åtgärda. Med det första sättet är ett fel bara ett fel; det finns ingenstans att laga det. För en organisation som ansvarar för sina besked juridiskt är det ingen liten skillnad.

Tecken på att en leverantör gör det på riktigt

Svaren har källänkar per påstående, inte en generell ”läs mer”. Verktyget säger ”det står inte på webbplatsen” när det inte gör det. Svaren ändras när ni ändrar en sida. Och när ni frågar om något ni vet inte finns publicerat — får ni ett ärligt nej.

Begränsningen är poängen

Ett verktyg som bara kan svara det ni har skrivit låter som en svaghet i en demo. I drift är det den enda egenskap som gör att ni kan stå för svaren. Klartext och Avenue Portal är byggda på det här sättet, och det är den enda egenskap vi inte kompromissar med.